Hitta din tinnitusfrekvens med frekvensjämförelse

Med generatorn ovan kan du genom frekvensjämförelse ringa in i vilket område din tinnitus ligger. Viktigt: spela bara upp tonerna på låg volym och låt alltid en läkare undersöka öronsus – det här verktyget ersätter ingen diagnos.

generator.FREQUENCY_DISPLAY:  4000 Hz

generator.AMPLITUDE_DISPLAY:  50 %

-6 dB

generator.PANNING_DISPLAY:  0 % js.PANNING_CENTER

mml.SYNTAX_HELP
mml.SETTINGS_NOTE
0:00 / 0:00

Så hittar du din tinnitusfrekvens – steg för steg

Frekvensjämförelsen bygger på en enkel princip: du spelar upp en sinuston och närmar dig steg för steg tonhöjden på ditt öronsus tills du har ringat in din tinnitusfrekvens.

  1. Börja tyst: ställ volymen på minimum och höj den bara så mycket att tonen precis blir hörbar – aldrig högt, annars kan din hörsel ta ytterligare skada.
  2. Välj startpunkt: använd de förinställda knapparna med 3, 4, 6 och 8 kHz; där ligger de vanligaste tinnitusfrekvenserna. Sinustonen på 4 kHz är redan laddad som förval.
  3. Ringa in grovt: låter din tinnitus ljusare eller mörkare än jämförelsetonen? Byt knapp därefter.
  4. Finjustera: ange frekvensen exakt och ändra den i steg om 0,1 tills ton och öronsus stämmer överens så bra som möjligt.

Anteckna det värde du hittar – till exempel inför nästa läkarbesök.

Vanliga tinnitusfrekvenser: 3 till 8 kHz

Hos många drabbade ligger öronsuset i området kring 3 till 8 kHz – ett riktvärde, ingen fast regel. Påfallande ofta finns tinnitusen i närheten av 4 kHz: i det området uppstår vid bullerorsakad hörselnedsättning typiskt den så kallade 4 kHz-dippen, en hörselförsämring som orsakas av buller. Öronsuset uppträder ofta just där hörseln redan är skadad.

  • 3 till 4 kHz: typiskt vid bullerskador på hörseln
  • 6 till 8 kHz: vanligt vid nedsatt hörsel i diskanten, till exempel med stigande ålder
  • under 1 kHz: mer sällsynt; lågfrekvent tinnitus kan ha andra orsaker

Ditt individuella värde kan avvika från detta. Vissa drabbade hör dessutom inget pip utan ett brus som inte kan knytas till någon enskild frekvens.

Varför är det bra att känna till sin tinnitusfrekvens?

Att känna till sin egen tinnitusfrekvens är inget självändamål, men kan vara till nytta i flera situationer:

  • Läkarbesök: en ungefärlig frekvensangivelse hjälper öronläkaren vid bedömningen. Där bestäms frekvensen sedan exakt med professionell audiometri.
  • Notched music: i den här forskningsansatsen filtreras musik kring den individuella tinnitusfrekvensen – då måste värdet vara känt. Studierna pekar åt olika håll och någon nytta är inte säkerställd.
  • Maskering: den som vet i vilket område öronsuset ligger kan mer målinriktat prova passande maskeringsljud.

Viktigt: ingen av dessa metoder är en botande behandling. Diskutera all regelbunden användning i förväg med din öronläkare.

Maskera tinnitus: brus som hjälp i vardagen

Med maskering menas att tinnitusen delvis täcks över av ett yttre ljud. Många drabbade upplever ett jämnt brus som behagligare än total tystnad, där öronsuset träder starkare i förgrunden. Vår generator har därför en egen brusfunktion som du – även den bara på låg volym – kan prova, till exempel vid insomning eller vid koncentrerat arbete. Bruset ska diskret lägga sig över tinnitusen, inte överrösta den. Observera: maskeringen fungerar bara så länge ljudet spelas; den är en möjlig hjälp i vardagen, ingen behandling. Fler vågformer och inställningsmöjligheter hittar du i vår tongenerator. Om och hur maskering är meningsfull för dig reder du bäst ut tillsammans med din öronläkare.

Viktigt: låt alltid en läkare undersöka tinnitus

Öronsus kan ha många orsaker – från bullerexponering och plötslig hörselnedsättning till sjukdomar i mellanörat. Därför gäller utan undantag: låt alltid en läkare undersöka tinnitus, i regel hos en öron-näsa-hals-mottagning. Boka tid särskilt snabbt vid:

  • plötsligt uppkommen eller ensidig tinnitus – en plötslig hörselnedsättning bör bedömas av läkare redan samma dag,
  • följesymtom som nedsatt hörsel, yrsel, öronvärk eller tryckkänsla i örat,
  • pulssynkront öronsus som bultar i takt med hjärtslagen.

Seriösa kontaktvägar är öron-näsa-hals-mottagningar, ÖNH-kliniker och patientorganisationer som Hörselskadades Riksförbund. Ett orienterande hörseltest kan ge en första bild av din hörsel – men det ersätter ingen professionell audiometri.

Vilken frekvens har min tinnitus vanligtvis?

Hos många drabbade ligger öronsuset mellan 3 och 8 kHz, särskilt ofta kring 4 kHz – i det område där bullerorsakade hörselskador vanligen börjar. Det är dock bara riktvärden: din tinnitus kan ligga högre eller lägre eller upplevas som ett bredbandigt brus. Tillförlitligt kan tinnitusfrekvensen bara bestämmas med audiometri hos en öronläkare.

Kan jag behandla min tinnitus med tonen?

Nej. Generatorn är enbart tänkt som orientering för att ringa in den ungefärliga tonhöjden på ditt öronsus – den är ingen behandlingsutrustning. Självbehandling med sinustoner utan läkarkontakt avråds ifrån och dess effekt är inte belagd. Behandling av tinnitus hör hemma hos läkare: vänd dig till en öron-näsa-hals-mottagning innan du använder någon ljudtillämpning regelbundet.

Varför ska jag bara spela upp tonen på låg volym?

Eftersom starka toner kan skada hörseln – i synnerhet i ett öra som redan har tinnitus och därmed kanske redan är skadat. För frekvensjämförelsen räcker den lägsta volym där tonen precis är hörbar. Ta pauser och avbryt om tonen blir obehaglig eller om öronsuset förstärks.

Vad är notched music?

Notched music är en forskningsansats där ett smalt frekvensband kring den individuella tinnitusfrekvensen filtreras bort ur musik. Tanken bakom är att hjärnan med tiden ska bearbeta den berörda frekvensen mindre starkt. Studierna pekar åt olika håll och någon säkerställd nytta är inte belagd. Vill du prova metoden bör du först diskutera det med din öronläkare.